Vi funderar på att ta en taxi till Joel. Kommer ångesten att dämpas på vägen? Eskalerar ångesten? Vet inte, vill inte veta. Varför? Varför inte? Fotnoterna dansar i himlen efter luftens vågor. Likt satyrerna som dansar längst nere i abyssen så kommer vi dansa längst ner på Retro. Likt djävlarna som daskar sina dasar i ansiktet på indianer kommer vi dansa till helvetets toner i hopp om att finna en högborg i intighetens varma magsäck. Lika torftig som Gudrun Schymans botoxade och pudrade hy, kommer våra plånböcker vara i natt. Mina väggar blöder som lekfulla kvinnor i en ask med rakblad och näckrosor.
Den här texten är komponerad av Abyssen och tillägnad alla vänner vi mött och alla vänner vi aldrig kommer möta. Och till dig Björn, du ska aldrig bli glömd.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Jag har hjälpt många uppseglande författare, fler än det största tal någon matematiker kan tänka på faktiskt, ni kan fråga min fru. Abyssen har talang de känner livets hårdhet och glädje likt en tops mot trumhinnan. Fint mycket fint.
SvaraRaderapacka bajs
SvaraRadera